Så funkar det: Styrelsens roll vid rekonstruktion

En bra styrelse kan utgöra skillnaden mellan en lyckad och en misslyckad rekonstruktion. Men det kräver både arbete och kunskap.

I coronatider funderar en hel del företag på rekonstruktion, alternativet till konkurs. Det är styrelsen som fattar beslutet om att ansöka om rekonstruktion, och är man styrelseledamot gör man helt rätt i att fundera. Det kräver nämligen mer förberedelser och mer arbete för styrelsen än en konkurs, som är relativt enkel att söka.

Men rekonstruktionen har stora fördelar. Den viktigaste är att ägarna behåller kontrollen och att företaget lever vidare efter rekonstruktionen. Om den lyckas. Gör den inte det återstår bara konkurs – som också kan vara ett rekonstruktionsinstrument i de fall då nya ägare kommer in med friska pengar och köper rörelsen av konkursförvaltaren.

Sällsynt bland jättarna

Det är vanligast att företag med mellan 10 och 50 miljoner kronor i omsättning ansöker om rekonstruktion. Stora rekonstruktioner är sällsynta, även om de finns. Ett exempel är oljebolaget Nynas, med 17 miljarder kronor i omsättning, där Ackordscentralens vd Mikael Kubu är rekonstruktör.

– Så stora rekonstruktioner är ovanliga, och de allra minsta är också ovanliga. Det är förenat med kostnader att gå igenom processen. Företaget bör nog omsätta minst 5–10 miljoner kronor för att försvara kostnaderna. Generellt misslyckas fler små företag med sina rekonstruktioner. Det finns ingen gräddfil för de små i regelverket, vilket är en brist, säger han.

Tingsrätten beslutar

Det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionen och utser en rekonstruktör. Några kriterier måste vara på plats, bland annat ska företaget sakna likviditet, alltså inte kunna betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning.

Det måste också finnas en prognos på att företaget kan bli livskraftigt och gå med vinst efter en rekonstruktion. Om så inte är fallet är konkurs och nedläggning av verksamheten det som gäller.

"Styrelseledamöter bör skaffa sig den kunskap som krävs i lugn och ro innan krisen kommer."

En fördel med rekonstruktion är att det är kostnadseffektivt, det vill säga det går snabbt att dra ner på kostnaderna. Företaget får inte betala sina gamla skulder, statens lönegaranti tar hand om lönerna under en övergångstid och avtal kan frånträdas med omedelbar verkan, till exempel hyres- och leasingavtal.

– Företaget åker då på skadeståndsanspråk, men det får fordringsägarna bevaka i ackordet, säger Mikael Kubu.

Vad ska då styrelsen göra? Här handlar det om att förutse att företaget är på väg in i svårigheter. Bevaka att skatter och avgifter är betalda, kontinuerligt följa resultatrapporter och kassaflöden, begära likviditetsbudgetar, upprätta olika scenarier och lägga upp handlingsplaner. Styrelseledamöter har dels företagets framtid att tänka på, dels det egna företrädaransvaret. Då kan det uppstå konflikter.

– Särskilt i ägarledda företag kan det bli slitningar. Ägaren är ofta själv ledamot i styrelsen och troligen beredd att ta en större personlig risk för att försvara sitt ägarskap. En extern ledamot, däremot, arbetar kanske för ett blygsamt arvode och vill minimera sin risk, säger Mikael Kubu.

Entreprenör = optimist

Han påminner om att entreprenörer ofta är optimister, tror att nästa affär ska lösa krisen, och kan övertala styrelsen att köra vidare trots svårigheterna.

– Om ägaren försöker köra över styrelsen kan ledamöterna hamna i ett svårt läge. Då gäller att externa ledamöter kan hålla på sin integritet och ställa krav.

Blir de överröstade kan det bli aktuellt att kliva av om beslutet innebär att ledamoten exponerar sig för en personlig risk exempelvis för skatter, säger Mikael Kubu.

Men han påpekar att avhopp sällan gynnar företaget. Tvärtom har ledamöterna en skyldighet att vara lojala med företaget. De utgör en stark resurs för att rekonstruktionen ska lyckas.

– Ibland är ledamöterna väl riskaverta, tycker att krisen är jobbig och vill avgå. Men de behövs i processen. Dessutom är det väldigt lärorikt att gå igenom en företagskris, säger Mikael Kubu.

Styrelseförsäkring nödvändig

Det bästa är att göra rätt saker när allt är frid och fröjd. En styrelseförsäkring är nödvändig, och den ska vara anpassad efter riskerna i den aktuella branschen. Styrelseledamöter bör också skaffa sig den kunskap som krävs i lugn och ro innan krisen kommer.

Vilka företag är det då som har störst chans att klara en rekonstruktion? Det är lättare för Mikael Kubu att svara på vilka som har minst chans: Sådana som ingår långa avtal till stora värden, vilket är vanligt i byggbranschen. Frågan är ofta vilka risker bolagets kunder är villiga att ta och vilka värden som står på spel. Företag som drabbas av en tillfällig kris och snabbt måste skära ner på personal klarar ofta rekonstruktionen bättre. Företag som noga förberett ansökan om rekonstruktion har också bättre förutsättningar.

200 sökte under värsta krisen

Under den värsta coronakrisen, det vill säga från januari till maj 2020, ansökte cirka 200 företag om rekonstruktion. Det är en rejäl uppgång från året innan, då siffran var 80. Men då var den å andra sidan mycket låg. Någon jättestor an- stormning är det alltså inte frågan om.

– Hittills har statens insatser hjälpt. Hur det blir i höst får vi se, säger Mikael Kubu.

Men siffrorna är osäkra, det finns egentligen ingen riktigt bra statistik över rekonstruktionerna. En tumregel säger att mellan 30 och 40 procent av dem
som genomgår en rekonstruktion lyckas. Måttet är då att företaget lever två år senare.

 

Så går redkonstruktionen till

  • Tingsrätten utser en rekonstruktör, oftast den person som företagaren har föreslagit. Det ska normalt vara en jurist som regelmässigt åtar sig rekonstruktionsuppdrag.

  • Från tidpunkten för beslutet fryses alla gamla skulder och inget får betalas under rekonstruktionstiden.

  • Bolaget får inte dra på sig nya skulder och blir från och med nu kontantbetalare.

  • Alla bolagets konton fryses. Inkommande betalningar styrs om till ett klientmedelskonto hos rekonstruktören.

  • Rekonstruktionsperioden är tre månader. Den kan förlängas med tre månader i taget upp till ett år.

  • Tingsrätten kallar till ett borgenärsmöte tre veckor efter beslutet, där fordringsägarna får uttala sig om huruvida rekonstruktionen bör fortgå.

  • Lönegarantireglerna som gäller vid konkurs omfattar även företag under rekonstruktion. Då betalar länsstyrelsen alla upplupna löner som inte är äldre än tre månader, samt lönen en månad in i rekonstruktionen.

Text: Ingrid Kindahl | Foto: Ola Kjelbye

split

Läs professionellt styrelsearbete

Läs fler artiklar från tidningen Professionellt styrelsearbete.

Läs mer

Relaterade nyheter

Visa alla